Torsdagstänk

Nu, nu börjar jag bli ganska säker på att min inbillning är på god väg. Haha. Om jag ska säga god väg. God. Jo, det är rätt roligt att vara medveten om att min inbillningskärlek är på intåg. Jag är ganska imponerad av mig själv faktiskt, att jag är så förjävla bra på att inbilla mig själv saker, så bra att jag tror på det. Min hjärna har till och med börjat skicka ut min lilla fjärilsarmé då och då på en snabb tripp genom magen. Jo; ingång, och nu när jag tänker på det så tror jag ännu mer på det och nu börjar jag känna mig lite smått panikslagen och nej, jag är för bra på det här helt enkelt. Jag måste tillägga att jag alldeles för ofta för att det ska vara hälsosamt för mitt eget bästa känner mig så jävla fånig, mer fånig än alla andra, jag lovar, så jävla in i helvetes fånig, och nu är ett av det många tillfällena och samtidigt måste jag säga att det är väldigt roande att vara fånig och jag har fått mig själv att bli full av skratt hela tiden. Härligt. Bob hund. Peace out.

ps åh. ds.
ps 2. helvete vad jag tycker om ulf lundells sätt att skriva på. m. ds 2


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0