Tid

Jag får lite... hjärtklappning. Med jämna och ojämna mellanrum. Av alla möjliga anledningar. Min tillvaro är så laddad, på ett nästan lite smygande obemärkt sätt. Närmar sig. Min egen puls är så mycket tydligare. Som om den räknade. Jag lyssnar redan på Siestas spellista och självklart vill jag, alla vill till himlen. Julia var här för en stund sedan och drack kaffe, åt kakor och pratade om sånt man pratar om när solen varit tyst för länge. Kanske. Min säng luktar nybäddat. Jag är varm, försöker fortfarande förstå vad tjejen i Mika-reklamen säger, men det går inte. Jag ska åka skidor imorgon. Jag ser faktiskt fram emot det. Ska sortera mitt rum och hoppas på att hitta gamla bortglömda saker som tar upp all min tid.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0