En hel drös här inne

En egen vik, liten, den lilla stranden som försvinner när det är tidvatten, en liten ö där blixtar stannat kvar i träden och i marken och solen längs molnkanten när vi kom hit, en stol och blyerts och färger och vind, jag älskar tallrikarna med lunchen vi gjorde och flugornas surrande längs fönsterrutorna där solen sedan länge plockat bort sommarregnet vi vaknade till.
22 juli: En egen vik, liten, den så lilla stranden att den försvinner när det är tidvatten, en liten ö där blixtar stannat kvar i träden och i marken och solen längs molnkanten när vi kom hit, en stol och blyerts och färger och vind, jag älskar tallrikarna med lunchen vi gjorde och flugornas surrande längs fönsterrutorna där solen sedan länge plockat bort sommarregnet vi vaknade till


6 dygn: efterkänslan längs varje nattfönsterbeklädda stenvägg, jorå, visst lägger den sig, bredvid mig

spring gabbi, spring, och skrattet i mig själv, hah! (eller utan utropstecken), så jag flyr för att älska mitt eget sällskap tills jag skrattar mitt sällskap iväg någonstans till någon

munter ska man ju i alla fall vara

väldigt många drösar här

Kommentarer
Postat av: pelly

fint drösigt inlägg

2010-07-28 @ 23:31:33

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0