de kysser

i regnet hör jag ingenting
om jag anstränger mig
eller ljudet av maskiner,

den dova musiken
även fast det bara är en av mina undanflykter

håret får mig att
titta ner i marken försöker
tänka klart
men det finns saker som sällan
nämns
mer än

mellan dig och mig
det här är inte mellan dig och mig

du bleknar
du ser blek ut, vad var det du hette
trillar bakåt i det här ljuset
jag böjer mig ned

letar metaforer bland gruskornen
sträck på dig, skärp dig, försvinn
medan han kysser.

mina händer som
vägrar röra

en av de runda knogarna
längs ovansidan
spänd
den har tagit sig in
han kysser någons nacke precis då

deras hälar som trycker liv
trampar
jag ser dem
bleker dem


Kommentarer
Postat av: Sandra

åh. det här är precis såndär fin nattpoesi jag gillar. och din blogg är väldigt fin i allmänhet också. så du vet.

2010-10-12 @ 00:07:36
URL: http://ordentarplats.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0