baklänges

Googlar på vispad grädde, tillåter mig frossa i bildliga chokladverk och bärfyllda efterrätter och tänker på vad som borde göras. Dröjer mig kvar vid oändligt många ansikten och kroppar och allt som hör till och undrar om något kan vara evigt.
 
 
Undviker det mesta och stirrar och anklagar och stressar för att jag låter allt glida ur mina händer. Allt går runt, det finns inget slut men inget är evigt. Ifrågasätter varje tanke och omsätter till frågor och längtar till något annat. Och det som jag tidigare glömt blir något annat och det slår mig, det slår mig och återvändsgränd och börja om och skam över verkligheten och vardagen och alla dessa processer

En ljus syn på livet

I frustration över oförståelse, plötslig stress och prestationsångest och i hopp om att värma upp mina iskalla fingertoppar så som de alltid blir när jag sitter ner för länge, måste jag pausa, lägga bort för att dansa och dricka min andra kopp te, men det hjälper såklart inte, nej, det jag har framför mig är månader av glasspinnar som aldrig värms upp bara smälter, till fingrar och det eviga, eviga skrivandet, letandet, förvirringen och prestationsmonstret. Jag är tre år tillbaka och undrar vad som hände, vad hände inte

egentligen är det mitt liv

egentligen är det okej
egentligen är det så fel
egentigen är det nu
 
allt är tillåtet inget är lag
 

önskan ånger


prioritet åka tåg tappa vätska säga det man tänker tillfällighet bilda sig uppfattning om vara snyggast sova luckor skapa sig det man vill vad är det som behövs mod spara pengar utvecklas inte tänka säkerhet sanning framtid

oh,
vår framtid


upprepning är upprepning är om och om är igen är det enda


jag ångrar mig:
evig
är det som skrämmer mig allra mest
beständighet
ingentinget och evigheten som hänger ihop och inte finns

RSS 2.0