Det är inte dig det är fel på, det är samhället.

Vill gråta för att jag inte har råd med kjolen jag önskar mig
den som hänger i garderoben är för kort den
passar inte jag är äldre nu, räddare nu
medveten
om allas blickar de
dömande
Hur kan någonting så materialistiskt spela så stor roll
det är inte konstigt jag omges
av kvinnokroppar i blommiga tyger
välsydda klänningar välsydda liv fast på ytan
fast på riktigt
omger mig det är jag eller
är det samhället
som omringar mig

Får ont i magen för att jag känner mig så ful så
i jämförelse
isen i ryggen det brinner det är bråttom
Fast vänta ta det lugnt det
går över
går över mig,
jag

stora steg, fast småsmå tysta i cirklar
fram till spegeln besvikelsen
ältandet ätandet fast
överdriften övervikten underjorden
skogen reklamskyltar blinkar hårt
bländar förvrider inpräntar syr en söm
i ryggen där
precis dit jag inte når

Kommentarer
Postat av: fille b

tycker du är fin

2014-02-07 @ 22:47:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0