Något som uppstår

Det är 134 dagar
som har passerat sedan min första bubbliga sockerdricksvulkan
Jag räknar alltid
för att det är något tryggt med listor och siffror och långa prydliga kolumner av information
som salt

något hanterbart konkret
som uppstår i mitten av all abstraktion
ett gränslöst behov av detaljer, mikroinspektioner

 
 
 
Det känns som informationsbrist.





Ord är monster, enorma vidder
Du vet hur orden är livsviktiga
men ändå otillräckliga?


Spetsig

 
Saknaden
gör ont i hela kroppen för att den är så fin,
pianot
stråkarna
bruset
aaaaaaaaaahhhhhhhhhhh
en tunn röst
och jag antar att de här himla tågsätena gör ont med
som isblocken i ryggslutet
svider och domnar bort herregud
som jag krackelerar
 
 
 

RSS 2.0