kosmisk kaos

jag tar slut

chokladhjärna

fasadstjärna

promenad, nakenbad, marmelad, lemonad, jätteglad, huvudstad, ryggrad, eldstad, ballad

aldrig tänkt så innan

järnväg
hjärnväg
till

Jag ska ta dig dit en dag när träden är som finast

en högerhand, en vänsterhand
turas om att frysa
öppet fält med svanar
när jag går därifrån, sparkar på ett rostigt handfat och vänder mig om igen flyger de och försvinner in i himlen
rakt mot vinden

Flykt

Crystal Stilts - Shake The Shackles (ja, klicka)

gud, jag är så naiv


Väntar på vad som helst

pimp your myspace

lagom smickrande
exploderar såhär
bara
varför inte
du vet jag vet inte
hej?

Dancing on my own från och med du/fenor/varför glittrar din rygg/that would really be a breakthrough




Guldfisk

När ska vårt krig börja? Jag vill slåss med någon
Jag förstår inte fred över huvud taget
det tar flera sekunder innan jag ens kan greppa tag om ordet
vänder på det och försöker förstå
och alla snurrar runt i cirklar och lyckas ändå hitta
kärlek i en glasskål
hur fan går det till

liv

fastnar
ingenting

Pussel av stunder

Snurrar i mig, rycker, sliter, drar, går sönder, skriker
en upplyst bro hus som sträcker sig mot universum
nattens fönster glittrar bildar mönster
som river upp ner
flätats ihop murverk av detaljer av sekunder
jag ser ingenting jag ser något annat 
ljudet av hastighet går så fort så långsamt att det
stannat och fastnat i andningssystemet

jag fortsätter lämna

ledtrådar
metaforer, tankegångar som du förmodligen
1. inte ser
eller
2. inte förstår
inte alls för att jag vill att det ska leda någonstans utan endast
i hopp om ett tredje alternativ

n t t n r på ryska

beslutsångest
tar varje chans att lämna
är så trött
så vaken så trött
ung

delar av staden

jag vill skrika med er
vi är lika fastän jag skrattar
du får mig att förstå vad fan ni håller på med
och ett hånskratt en blick deras ingrodda genomskinliga tankar får mig att gå tillbaka
född
jag känner med er
men vi är för olika bara sluta kämpa emot
låt mig komma in
låt mig komma in
låt mig komma in

wa

behöver fler öron
hh

ljud från. valar. förstår
långt bort, under

behöver något


All the colours

Ge mig ord
att kärleksförklara

går på ett långt långt långt långt långt band


Lua ett

tror mitt liv springer långsamt medan jag lyssnar på rimmen i texter jag inte skrev
tyst när jag menar tvärtom
vet inte vad jag gör
tänker för mycket på

man bara gör det
ser det växa
minska

Ev-e-ry-day

It is nice to be
Dorian Gray
just for a day


Sammanhang/häng

Är det sant? Vem styr? Vem utav er styr? Varför, ingenting är ju rätt och ingeting är ju fel. För vem ska bevisa det. Finns det någon balans över huvud taget
eller verklighet

Förstorar. Det gör vi. Vi är inställda. Redan från början, vi är maskinhjärnor med tinitus som rubbar åt alla håll, får oss att tro, drar fingrar i sanden. Fotspår innan foten nuddat marken. Och ändå. Varför tror du det? Kopplingar, erfarenhet, liv. Eller ingen eftertanke. Vafan bara.

men det blir ingenting alls

Mitt liv känns inte lika magiskt efter att jag läst det här.
Dör.

Mitt liv känns lite mer... Rutin. I väntan. Ja, framför allt i väntan. Låtsaslever i andras bilder och ord. Lever i mitt huvud. Men det är väl kanske okej ibland. I brist på annat. Jag vet inte. Men för visst trivs jag med kaffe, pepparkakor och intervjuer med fantastiska berättarröster i tidningen, fötter på fotstöd, brasa och opera. Att behöva sånt. Rodnar av värmen, såklart, jag rodnar alltid. Skivan som spelats hur många gånger under min uppväxt. Prestationsjaget blir lite ställd och nervös när jag inte har något kvar att plugga. Vad gör jag nu? Det var först efter förslag från en familjemedlem, "kaffe? sätt dig framför brasan", som jag gjorde något annat än att gå runt sysslolös, rastlös, plockandes saker hit och lite dit mellan rummen. Jag har glömt bort lite hur man lever utan högen av skolsaker, vad man gör efteråt, när allt är avklarat. Något som rycker i mig, måstet att vara produktiv. Vara meningsfull, se resultat, Schemat i mitt huvud, checklistan, tidsplaneraren, jag-vet-hur-lång-tid-varje-vardagsmorgonrutin-tar. Listan över saker jag vill. Men inspirationen, orken, motivationen, kreativiteten glöms undan bakom ångest. Jag vill ju hela världen.

Have one have twenty more one mores

Känner inte för att sova

om deras beskrivningar är mer verkliga nu

höftben
placerade i mellanrummen
där det borde finnas plats för luft
egentligen

Ingen av er har rätt

Överbefolka eller dö ut. Du förtjänar ingenting. Du är så fruktansvärt orättvis som ingen annan. Jag hatar dig för det du gör. Du är värd allas värsta avsky, du kan inte ens uttala ord. Förflytta oss. Du som är så jävla stor. Sluta vara så oansvarigt blind.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0